Tvättstuga står på agendan. Det är bra. Då renas textilier av alla de slag, så även min själ. Akustiken är nämligen perfekt där nere i källaren. Min röst får tillfälle att höras i alla tonarter och i sånger man inte visste fanns. Till övriga boendes förtret..
Pedanten i mig har dessutom vaknat på rätt sida idag! Den är inte rolig att umgås med. En gnällspik och besserwisser som hittar samtliga dolda fel, vrider och vänder på detaljer, den dejtar också allt från nån tilltufsad dammvippa,stinkande trasa och nån lösaktig dammsugare. En estet vars noggrannhet inom loppet av några sekunder kan döda vilken optimist som helst. Den är utrustad med ett tålamod som når ända upp till himmelen, eller rättare sagt ner i Helvetet och den pratar hela tiden för sig själv. Möjligen kommunicerar den med Djävulens inredningsassistent som tycks ha öppen linje dygnet runt.
Jag kan öppet erkänna att jag länge haft kontroverser med Pedanten. Det råder meningsskiljaktigheter i det mesta nu för tiden. Det var bättre förr då vår relation byggde på ömsesidig respekt, gemensamma intressen och en vilja till viktig och nödvändig glöd för långvarigt förhållande. Det har istället med åren utvecklats till tristess och irritation, vi gör inget ihop längre, tar avstånd och har t.o.m. skilda sovrum sedan lång tid tillbaka.
Pedanten är självisk, egenkär och inte det minsta romantisk. Den bidrar egentligen inte med något annat än frustration och en längtan till Frihet. Till råga på allt är den tråkig!
Kan aldrig flumma runt och låta disken stå, lämna sängen obäddad eller ens visa ett behov av harmoni. En arbetsnarkoman som förmodligen inte kan stava till semester, som icke är förhandlingsbar vid något ynka tillfälle. Den kväver, styr och ställer så till den grad att jag önskar det fanns en hjälplinje att tillgå i form av likasinnade med empatisk inställning, vilja att hjälpa och bota, så som PRIS.. Pedantens Röta I Samhället.
Skilsmässoansökan är inlämnad. För 52:a gången. Jag har dragit tillbaka den tidigare då saknad och tomhet blev allt för påtaglig och svår att hantera. Denna gång är det på allvar. Jag ska stå på mina egna, mjölkvita ben, ta steget fullt ut och bli en självständig individ som tillåter kaos och dammtussar runt fötterna och som lättsamt skall dansa sig fram i Livet likt en lyckligt lottad Frihetsgudinna utan behov av terapeut!
Jag har dessutom träffat en annan. Som heter Ordningsam i efternamn. Skit-trevlig, bokstavligt talat =)
Det är också en "han", liksom Pedanten. Med skillnaden att Ordningsam har humor och distans. Jag har alltid associerat till det maskulina när det kommer till dessa smått okvinnliga, påtvingade egenheter. Det är inte det minsta feminint att vara Pedant. Pedant kan hoppa och skita trots dålig simultanförmåga. Det skulle aldrig falla mig in.
Jag och Ordningsam ska ses i morgon. Jag kan gå som jag är, iklädd endast morgon-rock'n'roll och tillsammans betraktar vi en Värld av skönaste kaos för att så småningom bara ha lite halvreda. Dessförinnan hinner jag gå ut till köket och be Pedanten diska, städa, gå ut med sopor för att sedan underteckna skilsmässoansökan. Sentimentaliteten är skickad med express till Petimätrarnas Paradis och separationsångesten är levererat i rekommenderat brev till "Vräkare utan Gränser".
Det sägs att det bor en liten skit i oss alla. Just idag är jag en glad skit!
Med rätt att Leva i ett sammelsurium ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar