Höstvindar knackar något på rutan ikväll, sonen har tillfrisknat efter ett par dagars halsont medan hans mor fortfarande åmar sig över pillerburkar och näsdukar. Men han kan konsten att uppmuntra när man mest behöver. Jag blir glad när jag ser att jag lyckats i min uppfostran av en liten minigentleman med känsla för sin omgivning. Tonårsrebellen i honom ligger för närvarande i viloläge och en liten bagare fick ett eget Liv ikväll då han plötsligt visslande stod och knådade deg i köket. Uppassad mor med nybakade scones och rikligt med smält, salt smör. Då gör det inget att det är höstvind, feber och en liten klump i halsen som ömmar.
Min lille kille vet hur man trycker på rätt knappar, både på spis och mor. Det är bra.
Inte enbart smöret på brödet smälter, även jag gör det ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar