Jag är vaken..för att jag kan!

Hönan tycktes vakna lite före tuppen denna morgon. För ovanlighetens skull, bör tilläggas. Det är sällsynt att min kropp och hjärna vill befatta sig med tidiga morgontimmar som snarare upplevs som nattetid och en naturlig del av dygnet att sova på. 06:20 visar en klocka som kan översättas till klockan tjugo över sex på natten, helt enkelt!
Jag tror ärligt talat inte att människan är gjord för att gå upp när mörkret fortfarande råder. Det är inte meningen att man ska tvinga en stackars halvslut kropp att motvilligt acklimatisera sig med en omvärld bestående av ringande klockor, kalla badrum och osande brödrostar.
I de fall de sker ska det vara på frivillig basis där valmöjligheter finns, antingen till fortsatt grisande i en skön säng eller till ett lyxliv i största allmänhet.
Det är den enda fördelen med att vara hemma. Jag behöver inte, jag måste inte klä på mig stickiga strumpbyxor, kladda eyeliner på ögonlocken och skrapa bilrutor i en kvart ute i kylan.

Men idag är jag vaken! Trots att jag lever utan måsten för tillfället. För att jag kan... För att jag har lust!
Det är en frihet icke att jämföra med något annat. Lyx i mini-format!
Kaffet är urdrucket, snart dags för en kanna till. Vörtbrödet är snart slut. Snart kanske jag också är det. Snart kanske jag somnar om.
För att jag kan!
Idag är allt frivilligt.. utom för Tuppen som snart lär bli väckt av en kacklande höna ;-)