Medan andra hängivet följer hockeymatcher denna kväll föredrar jag X factor på TV 4 och med inlevelsen jag har kan jag tillräkna mig rollen som jurymedlem där åsikter står som spön i backen och där jag i min värld sitter mellan Andreas och Marie. Den först nämnde har aldrig varit någon större favorit för mig personligen, med undantag för de musikaliska insatser han gjort. Men som musikdomare är han i mina ögon och öron överflödig.
Lägger man ner mer tid på sitt utseende och vill flasha runt som en diva kan jag omöjligtvis ta hans åsikter på allvar. Synd. Men bra att jag finns där som reserv och inhoppare. Jag sitter lagom rufsig i håret med helt oblekta tänder, dricker cava och klappar händerna åt de yngsta deltagarna.
Dom imponer med både röster, utstrålning och ett enormt mod. Lilla Isak, 14 år i X Factor är en liten kopia av en ung Hasse Carlsson i Noice vilket frambringar både minnen och leenden. Han har en liten stjärna i sig liksom Awa, endast 15 år och med en stjärnstatus och aura icke att jämföra med något annat.
Jag skulle gärna sitta i juryn. Jag skulle ha en del att säga. Inte minst skulle jag kunna stå för både humor och dramatiska inlägg riktade till övriga i juryn. För att inte snacka om vilka efterfester vi skulle ha!
Jag skulle förmodligen vakna upp på ett hotellrum någonstans iklädd Orups gamla hatt och Andreas kritvita tänder, Maries tuperade hår och Isons brallor nere vid knävecken. Dom i sin tur skulle med all säkerhet ha föredragit helt andra X vid det laget ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar