Proppmätt och strömlös

Är rullande mätt av egna kockinsatser, nöjd och glad över min frihet att säga, göra och tycka som jag vill. I ett frivilligt valt mörker, då jag i största möjliga mån försöker undvika uppgång av antal kronor på notan av Elverket, räknar jag mina drömmar i skenet av vaniljdoftande ljus. Jag har några kvar att förverkliga.
Jag är glad att dom fortfarande finns kvar och väntar på mig. Det finns inget som är så tålmodigt som just Drömmen... Och den är min. Bara Min. En Dag kanske jag får förmånen att bjuda in Dig dit ;-)
Sweet Dreams!