Jag minns hur det var. Att jobba till kvällen, invirad i fredagskänsla och med vetskapen om att vännerna väntade vid ett uppdukat bord, laddade inför kommande häng i barer och steppande på blinkande dansgolv.
Fredagar är som en liten miniatyr av julafton där planer i stor iver läggs upp och där utrymmet för överraskningar är given. En mini-semester som förmodas ge tillfälle för både mental och fysisk återhämtning, såväl som roliga och oförglömliga händelser att dela med sig av på jobbet kommande måndag.
Känslan av att resa in i Fredags-landet är inte särskilt märklig när det ingår som en naturlig ingrediens i Livet. Har man privilegiet att vakna till samma ringklocka varje morgon, äta sin frukost, kolla utetemperaturen, läsa tidning och gå till jobbet så är det en helt naturlig resa att göra varje vecka.
Måndagar anses vara den tuffaste och den dag som får utstå flest suckar och störst frustration. Tisdagen tycks vara en mellandag ingen nämner eller bryr sig om, onsdagen påminner om kommande helg och kallas i folkmun för lill-lördag, vilken också utgör befogenhet att besöka krog och korka upp vinflaskan. Torsdagen behandlas med total ignorans och blir överkörd av planering och längtan till den heliga dagen. Fredag!
Det är en härlig känsla som jag i avund kan sakna. Det motsatta Livet att uthärda utan vare sig jobb, rutiner och arbetskamrater är en vana man gärna skulle överge till vilket pris som helst.
När dagarna slutligen flyter samman till en enda trots ihärdiga försök till variation och dagliga rutiner, trots stålvilja att komma tillbaka in i det som kallas vardagligt ekorrhjul, inser man innebörden av uttrycket: Man vet inte vad man saknar förr än man förlorat det. Så sant.
Det går att överleva om man tillåter sig att hitta de små guldkornen i tillvaron, väldigt små men ändå existerande. Sådana som en gång varit obetydliga men som i nuvarande situation blir högst relevanta och betydande för en vardag med mening.
Nära och Kära är en nödvändighet för trygghet, ett skepp lastat med positiva tankar som förhoppningsvis inte sinar och en stark tro på att förändringarnas vindar snart ska tillta. Med detta i samlat sinne är lärdomen för framtiden att inte ta någonting för givet. Inte ens fredagar. Som egentligen inte skiljer sig ett uns från måndagar. Det är samma typ av sekunder och minuter som tickar, det är samma luft vi inandas och måndagen är en lika stor del av vårt Liv som fredagens.
Det är ut mitt personliga perspektiv. Att alla dagar egentligen är relativt lika varandra.
Jag har läst på Fb att det är fredag idag. Min almanacka bekräftade detsamma. Runt mig pågår Livet som skiter fullständigt i vilken dag det är. Jag åt tacos igår, såg två Wallander-filmer på dvd och somnade sent, tillät mig sovmorgon. Ett litet guldkorn. Men den som uppskattade det mest var nog självaste Torsdagen.
Sällan har den fått så mycket Kärlek.
Sällan har den fått känna sig som en helt vanlig Fredag ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar