De på Fiskgårdarna berömda gummistövlarna jag traskar runt i året runt och där humörsvängningarna får följa med på oförglömliga strapatser!
Jag kallas den "Rosa Hustomten" då jag i dessa bekväma ting får det mesta uträttat på vår Dalagård. Allt från blomplantering, städning, posthämtning, tvättstugegöra, fikapauser med goa grannar och naturligtvis jagas det bort obehörigt "skräp". Allt från pissande katter och hockeyfans till stollar som stjäl posten ur våra lådor, skolungdomar som använder gården som rökruta, minimänniskor på mopeder som prejar folk från gångbanan strax utanför, ja..jag är lite av ett kontrollfreak som vill ha ordning men framför allt vill jag ha respekt och empati som ju är självklara ingredienser i Livet.
Nej, jag är inte någon argbigga..egentligen! Jag kan sätta gränser på olika sätt.
Som förra sommaren när jag satt och solade på gården strax intill grindarna och utanför på gångbanan passerade två tonårspojkar och jag hör den ene i lite löjligt lågmäld ton säga:
"Visa pattarna"!
Till en början nonchalerade jag det hela, fortsatte lapa sol iklädd linne och bikinitrosor. Sen kom dessa ynglingar tillbaka och jag antar att man hade haft vadslagning för denna gång var killens ton betydligt kaxigare och han utropar ännu en gång: "Visa pattarna"!!!
Stubinen började brinna, jag kastade mig ur solstolen och med svart i blick sprang jag efter pojkarna som i sin tur sprang med eld i arslet, ner mot gräsplan där jag i svettigt tillstånd slutligen hann upp detta patetiska minifolk. Dom såg lite smått nervösa ut och det var ingenting mot vad dom skulle göra fem sekunder senare. Jag drog nämligen upp linnet och visade pattarna!!!
-Är du nöjd nu, grabben?!? Han såg helt gråtfärdig ut medan den andre gick i cirklar och såg ut som att han ville sjunka genom jorden. - Man ska aldrig ge sig in på nåt man inte klarar av, serru! Man säger inte såna saker, fattar du det?!?! Han skämdes som en hund och budskapet trängde uppenbarligen in för dagen efter kom dessa två tillbaka till gården och bad om ursäkt.
Jag blev uppriktigt glad och vi satt och pratade en stund innan jag följde dom till grinden och det sista jag sa var: - Du, förresten!! Tänk om du hade bett mig visa en helt annan kroppsdel!?! Jag hade förmodligen visat den också! Röda i ansiktet av skratt gick dom sin väg.
Det händer att jag träffar dom ibland, senast när jag gick i de "berömda" stövlarna. Idag är dom trevliga och stannar alltid för att småprata.
Så det är icke att förakta: Rosa stövlar och Röd stubin kan vara en nog så vacker färgkombination i den Marinska Världen =)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar