fredag 17 augusti 2012

På min sista dag i Livet skulle jag slänga min dildo!

Det var ju så skönt igår! Då jag tillät mig att bara vara, att få uppleva den där känslan som så många terapeuter talat sig varma om i alla möjliga Må-bra-artiklar!
Stressfaktorn hos det svenska folket har höjts med skyhög procent enligt tillförlitlig statistik vilket medfört sjukdomar av olika, märkliga slag och ett leverne endast Djävulen själv skulle kalla fest och kunna utstå.
På det "partyt" vill man ju inte hamna!
Så bort med alla tvångstankar, på med ljusa bomullsdressen, i med ett hårspänne i kalufsen och fram med äkta Livslust och Lev som om det vore din sista dag!?!
Det låter så bra, det där.. så enkelt. Och framför allt, otroligt vettigt. Herre Gud, klarar man av att ta körkort på en intensivkurs på en vecka, fixar man att tapetsera väggar med mönsteranpassning och, bli olyckligt kär tio gånger efter varann och fylla på spolarvätska i bilen så måste det väl var en enkel match att Leva som om det vore ens sista dag!!
Så...hur gör jag? VAD gör jag?
Ringer nära o kära, skriver testamente, städar toaletten och rensar ur gamla Kärleksbrev, kastar bort mina dildos i deponi-tunnan och skriver ett brev som förklarar alla min misstag med lagom mycket dåligt samvete och avslutar med Kärlek och ett enda stort Förlåt?!?!?!
DET skulle jag göra när jag skulle Leva min sista dag här på Jorden!!
Men jag antar att det inte är riktigt det som är syftet med dom där orden som folk missbrukar så in i helvete! Syftet är väl snarare att kunna ta vara på det man har och leva i positiv energi och rata allt det där påtagligt mörka och jobbiga, att ta hand om sig själv ibland och inte vara rädd för att verkligen göra det.
Jag provade igår vilket framgick av tidigare inlägg här. Det gick bra. Jag låg där som en säck oskalad potatis och försökte tänka att det var den FÖRSTA dagen i mitt Liv.. Å det kanske var tur, det..
För idag har jag fått notan! En härligt, stor disk som jag tror Djävulen lämnade efter sig och sitt mingelparty!
Jag tar den nu, jag.. ja, disken, alltså.
Men en sak är säker: jag tänker inte Leva som om det vore min sista dag på Jorden! Jag skiter i det där uttrycket som folk fått för sig är en schysst devis att leva efter! Jag tänker Leva som om jag hade en hel Evighet i min ägo. Det är nämligen DÅ stressen ger vika.
By the way.. disken får stå ett par timmar till. Jag måste ut och kolla om jag slängt något av misstag i deponi-tunnan ;-)


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar