Allt och lite till tycks finnas i en iPhone. Det mesta av nödvändighet finns att uppbringa i denna lilla sak, med längtan och sikte mot det stora i Världen.
Här behövs inte längre den fysiska kontakten av medmänniskor. Det är fullt naturligt att sitta och glo in i en liten mackapär som bidrar till allt man kan önska sig.
Den raderar allt det mänskliga beteende vi uppfostrats med, den respekt och hänsyn vi lärt oss från tidernas begynnelse tycks ha omvandlats till ett suddigt frågetecken i periferin.
"Va?! Sa du nåt"?!?
Det gör ingenting om man inte hör vad personen mitt emot säger, för min iPhone säger ju så mycket mer!
Det är spel, musik, sociala medier, appar och fan och hans moster, som till teknikfreakens glädje uppfyller alla krav som finns. Man behöver inte ens vara ett teknikfreak, kom jag på.
En iPhone är lika naturlig att bära som vilken kroppsdel som helst. Man kan inte Leva utan den!
Jag har ingen. Jag bryr mig inte. Jag är rädd för beroendet. Som min son påpekat att jag kommer att infalla i, den dagen jag trotsar min ålderdom och införskaffar en ;-)
Jag har ingenting emot den tekniska utvecklingen. Tvärtom. Jag tycker den är kul och spännande. Och framför allt praktisk. Jag är emot människans fallenhet för respektlöst beteende!
Ett agerande och beteende som omedvetet träder in i var mans huvud så fort det minsta lilla händer i denna beroendeframkallande bekräftelseapparat.
Jag ringer, sms:ar, kollar Fb ibland och övrig tid försöker jag att Leva ett Liv. Dvs andas luften vi har turen att omges av, nyttja min verbala förmåga live (!), se folk i ögonen och lyssna på vad dessa säger.
Jag ogillar att sitta på krogar, caféer och vid köksbord och där omges av ett teknikfreaks-folk som lite nonchalant nickar till svar i mitt försök till konversation, samtidigt som den andres ögon hellre vilar på en mobiljävel! Och därefter ser personen yrvaket upp och säger:
"F'låt..va saru"?!? Jag skulle ba kolla en grej.. nu så! Va saru nurå?!"
Lusten att repetera det man nyligen sagt, sinar med all rätt och insikten om att man förmodligen är totalt ointressant som person övertar både självkänsla och uppriktig trötthet!
Jag gillar inte att bli beroende av otrevligt beteende och sedan ursäkta det med att "Världen faktiskt ser ut så här idag".. Bullshit! Vi bestämmer hur vi vill bli bemötta och agera gentemot andra.
Jag är lite osäker på om och när jag kommer att sitta där med min iPhone och fascineras över dess obegränsade möjligheter.
När jag ser vänner och bekanta leka runt med dessa prylar, som dom i stort sett Lever ett Liv med, är det inte utan att jag undrar om man kan åka till Månen med hjälp av den.. Eller om man kan ligga med den!!?!
För i så fall köper jag en direkt! ;-)
Jag understryker gärna fördelarna med teknikens alla under, men vill gärna bevara den kunskap och lärdom jag tilldelats vad gäller ömsesidig respekt, oss människor emellan.
För det är ju så jäkla mycket roligare att se in i varandras ögon ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar