Intressant det där, när en del retar sig på uppdateringar och inlägg på sociala medier med att sylvasst anklaga sina s.k vänner för att inte vara sig själva. Den som lägger fram kritiken är naturligtvis alltid sig själv, i alla lägen! Vore det inte då väldigt enkelt om man såg till att endast ha vänner som alltid är sig själva i så fall? Att man endast omger sig med sådana som aldrig uppgraderar sin integritet, som väljer att lämna ut sitt privatliv, och som alltid, i alla lägen är så uppriktigt sig själva att man inte förstår innebörden av självbevarelsedrift. Då slipper man ju ens bekymra sig över eventuella amatörskådisar som uppenbarligen äter upp de sanna och uppriktiga filurerna. Och när är det egentligen man inte är sig själv på sociala medier? Eller ute på krogen? På jobbet? I livet? Är det när man håller god ton fast man egentligen vill gråta? Är det när man visar ett leende istället för att visa sin innersta sorg? Är det när man fokuserar på att vara positiv och för att bjuda omgivningen på en skopa humor istället för att gräva upp gravar och leta lik i garderober? Om jag alltid skulle vara mig själv på Fb skulle jag knappast tillåta vare sig integritet eller visdom regera i mitt liv. Det krävs en enormt stor talang för att klara det. Dessutom skulle det bli outhärdligt! Inte minst för Dig, kära läsare. Att påstå att man alltid är sig själv i alla lägen är att sikta mot en Oscar för bästa skådespeleri, vilket i sig ger god anledning att i skön ironi "gilla" dessa påståenden.
Jag
vet när jag är mig själv. Jag är t.ex helt och hållet mig själv när jag
sitter och skiter! Men jag vill av både integritetsskäl och av respekt
för min omgivning, undvika att lägga ut en bajs-selfie. Helt enkelt för
att jag vägrar att vara mig själv på Fb...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar