tisdag 31 mars 2015

DREAM ON!

Jag blev redan i unga år kallad ”drömmare”. Inte minst av min far, som vid många herrans tillfällen försökte få mig att snegla mer åt den stundtals bistra verkligheten, vilken bestod i långa nattskift, plättä i dosa och skit under naglarna. Det fanns inte på någon karta att det lilla blonda yrvädret skulle komma att ägna sig åt vare sig skådespeleri eller förställa både sin dialekt och röst i någon knastrig transistorradio. Det var inte genomförbart att nå mål som var längre bort än Valsverkets skränande traverser.
Drömmare fick en negativ klang, således bidrog den också till en, för min far, oväntad effekt. Jag ignorerade hans märkliga syn på drömmar. För mig blev nämligen dessa nödvändiga för att överleva tristess, och dagdrömmarna kom att bli mina bästa vänner. Det är de än idag. Och jag jobbar inte som traversförare. Det kanske jag hade gjort om jag inte tillåtit mig dagdrömmeri? Tanken har slagit mig så många gånger. Varför en del tycker att drömmar är så negativa. Varför en del inte kan inse att drömmar faktiskt går att förverkliga. Och de få som inte genomförs i verkligheten, har ju ändå funnits där till någon nytta i alla fall. Jag googlade på ordet dagdröm. Jag log många gånger under tiden jag tog del av vad jag fann:
En dagdröm är en fantasi som upplevs i vaket tillstånd till skillnad från drömmen upplevd under sömn. Dagdrömmar består oftast av trevliga tankar, förhoppningar och ambitioner.
Det finns många olika typer av dagdrömmande och forskare har ännu inte lyckats komma överens om någon specifik definition av vad en dagdröm är. Dagdrömmande ses ofta som en lat, icke-produktiv syssla, ett tidsfördriv, men dagdrömmande kan vara konstruktivt i vissa sammanhang. Det finns många exempel på människor i kreativa och konstnärliga yrken, såsom kompositörer, författare och filmskapare, som har utvecklat nya idéer genom dagdrömmar. På samma sätt har forskare, matematiker och fysiker utvecklat nya idéer genom att dagdrömma om sina ämnesområden. En person i dagdrömmande tillstånd kan ibland se frånvarande ut; en tom blick som inte är fäst på någon speciellt punkt och kan därmed vara svår att få kontakt med.Eftersom vi oftast inte tänker på att vi dagdrömmer är det en omedveten och osynlig del av våra liv. Forskare som försökt mäta omfattningen menar dock att vi kan dagdrömma upp till 20-30 procent av vår vakna tid. Dagdrömmar kan vara sekundsnabba men även vara flera minuter. Ofta kommer de som en blixt och därför tänker man inte på att man dagdrömmer och kommer heller inte ihåg det efteråt. Av denna anledning är det också svårt att göra vetenskapliga experiment på dagdrömmar – de går inte att tvinga fram eller blockera.”
Källor: Wikipedia och alltomvetenskap.se



För mig personligen är dagdrömmar nyttiga, sköna, avkopplande, nödvändiga och sällan sanna, men bidrar med styrka för att utstå just sanningar och verkligheter som inte alltid är vare sig enkla eller roliga att uthärda.
Drömmar är för ensamstående närmast ett måste för att inte glömma tvåsamhetens små mirakel & under. Jag drömmer ofta..och mycket! Om det mesta..för det mesta.
Där finns inga gränser och ingen som sprider ut sina åsikter och sätter käppar i hjul. Det finns inga som helst konstigheter, tvärtom talar alla samma språk, kommer alltid överens, begraver svartsjuka och dåligheter under stora berg av röda rosor. Där skiner alltid solen och fåglarnas kvitter överröstar demonernas dånande kör, och inte heller finns där några begränsningar eller fördomar. Alla bara är och låter allt vara som det är.
Man hånglar, fumlar, stakar sig, ramlar, reser sig, begår några misstag, glömmer och förlåter.
Framför allt kan man förföra vem man vill, vakna upp där man känner för, och lyckligtvis ångrar man sig aldrig heller. Ingen ångest någonstans, man är bara nöjd och stolt över sina val och kan tänka sig att göra om allt hundra gånger igen!
Drömmen är ett fantastiskt Land, och ikväll går jag bokstavligt talat till sängs med Johnny Depp! Han kommer inte heller att ångra sig...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar