torsdag 23 augusti 2012

Nu ryker både bh:n och rakhyveln!

Till min förvåning upptäckte jag just denna dag, som ju inleddes något harmligt med felsägningar och missuppfattningar (läs tidigare inlägg) att årstiden nu är en annan!
Längs riksvägen mellan Leksand och Rättvik satt jag som medpassagerare i en röd liten Toyota från tidigt 70-tal som tillät nostalgiska tankar om folkvagnsbussar, kollektivboende, batikmönster, gabardinbyxor, Pontus Platin, platåskor & gamla hippies med tuttar som hängde fritt! En trivsam liten färd med uppiggande tankar på vägen hem från ett givande möte tidigare på dagen. Tankarna omvandlades till förvåning när jag såg skogen trots alla träd! Dom var beklädda med gul-röda löv som vajade för sval vind under mellangrå himmel och jag fick inom loppet av några få sekunder motvilligt acceptera att hösten nu har gjort sin entré i vårt Svea Rike!!!
Nu?! Redan?! Som om sommaren hunnits avnjutas till fullo?!
Vart tog denna blomstertid vägen, med lust och fägring stor?!?
Jag har ju knappt hunnit sitta på en uteservering och smakat av vare sig paraplydrinkar eller skummande öl och ännu värre, inte tagit ett enda dopp i Mashavet Siljan!!
Med regnet smattrande mot bilrutan såg jag upp mot himmelen, den tungt  grå och blev ännu en gång påmind om att det ju faktiskt är den 23:e dagen i augusti.
Färgväxlingarnas tid är att taga emot i både glädje och vemod!
Fyy fan!....var min spontana tanke på bredaste dalmål.
Färgerna är vackra och temperaturen ok men se, detta mörker!
Ett mörker som sänker sig som en våt filt över var mans hus där plötsligen alla lågenergilamporna slåss om uppmärksamheten i varje fönster, elbolagen gnuggar händerna varma(re) och det goda och vanliga folket får räkna kronor och köpa kubikvis med ved för uppvärmning av kakelugnar och spisar!
Där ute är det kyligt, regnigt, disigt och mörkt och i september påbörjar till förskräckelse vissa affärskedjor sin julskyltning!
Dom flesta håller sig inomhus i sina gulligt Ikea-inredda boningar med nära och kära, tänder stearinljus, kokar kalops, ser på Dobi doo och har "fredagsmys" hela veckan lång. Det ska syltas och saftas, förvällas svamp och jagas älg och umgås med endast närmast anhöriga och där inne i trygghetens vrå gosar man året ut och en bit in på nya året för att sedan planera inköp av nya trädgårdsmöbler o pelargoner till efterföljande vår. Det ska planeras i tid...med närmast anhöriga! Inga utomstående! Dom träffar man tillräckligt mycket under svensk sommartid vid sillbordet.
Fyy fan... (i min tanke på bredaste dalmål)
Hösten är inte min tid! Hösten tillhör någon annan. Hösten finns och är och jag får varje år intala mig att det är övergående. Höst är mörker och ett för mig tungt lass att bära och jag gör det motvilligt och endast för att andra alternativ icke finnes.
Som tur är bor det en överjävligt optimistisk filur i mig! Allt det onda och tråkiga finns bara för att kunna passera! Ljuset finns överallt, bara det att man befinner sig på lite olika avstånd ibland.
Stearin är bra. Det är medicin. Liksom musik. Och vänner. Och förhoppningar, fester, kräftskiva, badkar, böcker, filmer...och jag! JAG är bra =)
Å det absolut bästa av allt: När hösten säger hej väljer jag att säga hej då till både bh:ar och rakhyvlar!!
Det är ta mig fan det bästa med hösten, att jag slipper ha dessa irriterande kvinnoklädesplagg som skaver, jävlas, trycker upp tuttar under hakan och som spänner över halva överkroppen! Rakhyvlarna kastas också längst in i lådan för se, detta elände är inte heller någon rolig aktivitet att pyssla med, ens för sin skönhets skull!
Det kliar och jävlas, det skärs och svider. Superlativen har, som tydlig framgår följt med sommaren på semester! ;-)

HÖST! Dagens konstaterande och jag sitter här iklädd mysdressen, käkar rostade mackor med skagenröra, dricker svartvinbärsdoftande te, ser regnet rinna i strida strömmar, hör toner av Van Morrsion ljuda ut i högtalarna och snart tänder jag mina nyinköpta marinblå ljus... Visst låter det fint? Behagligt?
Men det är något helt annat som gagnar mina känslor av förnöjsamhet i detta nu.
Tankar av nostalgi återintar mitt lilla huvud igen. 70-talet var coolt. 70-talet är sommar! 70-talet tillhör mig i hjärtat och det bor förmodligen inte enbart en optimist i mig. Det bor nog en liten hippie där också...som låter dom hänga fritt och uthärda höst... precis som jag ;-)
Happy Höst & Happy Bröst, everybody!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar