Kapitlet som borde ingå i allas Liv: Självkännedom!

Jag hamnade lite oplanerat i en lummig och trivsam trädgård igår kväll, vid ett långbord uppdukat med snittar, vin, värmeljus, vackra blommor och med ett gäng glada tjejer blev skratten många och högljudda, hjärtliga och ekande mellan faluröda väggar. Från det öppna fönstret ljöd toner av den svenska sommaren, en Tomas Ledin som turades om med Marie Fredriksson vars refränger så småningom drunknade i alla varierande samtalsämnen.

Det är roligt och nyttigt att träffa människor man aldrig träffat förr. En träning för ens egen personlighet, en praktisk övning på att öppna alla sinnen och välkomna det man inte har en aning om eller har kontroll över.
Att utforska en annan människa med uppriktigt intresse, iaktta fördomsfritt och sedan landa i ömsesidig respekt är en stor upplevelse som man allt för ofta tar för givet. Det är ju rätt vanligt att man träffar nytt folk då och då, det är inget konstigt alls. Men egentligen är det märkvärdigt, stort, kärleksfullt och speciellt.
För det är ju här allt det nya kommer in i ens Liv. Andras erfarenheter, synsätt, beteende, känslor och historier som lägger sig i "lådan" för nya intryck, nya perspektiv och ibland också en och annan tankeställare.
För mig personligen handlar det också om att lära sig att alltid se det positiva hos människan i första hand.
Inte särskilt blåögt eller naivt, snarare vaket och intresserat i nyfikenhet om var det slutligen ska landa,
Jag lät mig vilseledas tidigare, jag tillät mig se fel & brister, analysera varje litet ord och fann allt för ofta att personkemin svek och blev därmed besviken och trött på att vara social, jag valde en bok i tystnad och var rätt nöjd med både mig själv och valet av bok.
En av rubrikerna löd: Självkännedom! Ett kapitel som borde ingå i varje människas Liv.
För visst händer det att man ibland märker att personkemin går på kryckor men det fantastiska med oss mänskliga varelser är ju att vi besitter förmågan att göra våra egna val. Det som skiljer oss från den mängd vi anser vara allt för olik oss själva behöver inte nödvändigtvis betyda att det är negativt, snarare kan det visa vägen till att olikheter ger oss kunskap för ett vidare seende i Livet. Alla är vi ju olika, med ett varsitt bagage som ger uttryck för vilka vi är och hur vi mår. Innerst inne känner vi alla likadant, vi har alla samma behov och längtan, tankar och drömmar med den enda skillnaden att vi uttrycker oss olika.
Det blir så komplicerat om man sätter käppar i sina egna hjul genom inskränkt tänkande och fördömande av sin omgivning, en omgivning man istället borde lära sig att uppskatta, vare sig den tillför ljus eller mörker i ens tillvaro. För även ett mörker ger insikter värda att belysas...
Människor i vår Värld är till för att ge och ta. Människor i vår Värld att till för att Leva tillsammans med =)