En Ängel knackade på idag

Efter en intensiv dag med många uppgifter utförda kom jag så hem med stor aptit och förberedde fiskgratäng under visslande av melodier jag inte hört på åratal. När jag oväntat började nynna på Hello Mary Lou och med det blev påmind om härlig barndom i ett kök med doft av nybakade bullar och en mor med mjöl på nästippen, log jag i min ensamhet och tackade någon där ovan för alla minnesbilder jag har glädjen att uppleva. Precis när potatisen kokat klart hörde jag små, lätta fotsteg ute i trappuppgången och jag pausade i köket för att lystra lite extra om det var någon på väg till mig och mina melodier från 60-talet.
En svag knackning på ytterdörren hördes och jag smög på tå, såg genom dörrögat en vit, rund och go' liten varelse med vingar stora som Kärleken själv!
Med fiol mot sin axel hördes ljuva toner i dur, inget som liknade Ricky Nelson alls, mer som en gospelkör med hjärta och känsla för en helt vanlig och enkel vardag!
Jag öppnade och där svävade hon: En Stor Ängel som blygsamt frågade om en plats i mitt hjärta för inre frid och ännu en plats i mitt fönster som vakt och maskot.
Matklockan ringde, fisken var klar och jag tog fram en extra tallrik för ett oväntat och efterlängtat middagssällskap. Men ängeln gillade inte fisk, inte gratänger över huvud taget. Så jag tog henne till mitt hjärta, hängde upp henne i vaktkuren vid fönstret och där har hon spelat sedan dess.
Jag ska döpa henne så småningom, ett namn som jag tror kan passa henne..
Härmed döper jag Dig till Mary Lou ;-)