Solens strålar letade sig denna dag fram mellan neddragna persienner och ingav känslan av att få vakna upp i ett gudomligt paradis! Jag och mina kvalster hade uppenbarligen en del sömn att ta igen. Skammen tillåter mig inte att tala om vad klockans visare pekade på vid uppvaknandet.
Det spelar mindre roll. Samvetskvalen sover tungt fortfarande ;-)
Man kan unna sig att ta dagen som den kommer ibland, inte minst när uppgivenhet om ett vanligt knegarliv regerar. Arbetslöshet innebär sällan ledighet. Man jobbar dygnet runt för att överleva. Vi borde få ob-tillägg och extra uppmärksamhet för uthållighet och en Oscar för bästa skådespealrinsats.
Jag placerade alla negativa tankar längst in under julgranen idag. Tog fram kameran och fotade det vackra istället. Man blir så mycket gladare då.
Förträngningarnas Paradis.Där bor jag!
Den påtagliga uppgivenheten låter sig förföras av varm och inbjudande inredning. En terapi av bästa sort.
En vit jul i dubbel bemärkelse, både inne och ute. Nycklarna på dörrhandtaget kanske går till någons hjärta?
Solen letar sig ner mot horisonten. Jag letar mig mot garderoben och tar fram vinterklänningen, en dosa rouge och några droppar av tilldragande parfym. Jag riktar blicken mot ännu en flykt från det oundvikliga. Jag ler stort och går på krogen för en middag med kär vän ikväll.
Ty Livet är Levande.... hela tiden =)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar