Melodifestivalen suger..både det ena & det andra!

Jo då. Jag gillar Melodifestivalen i underhållningssyfte. Det engagerar en gigantisk publik, som villigt offrar både vett och sans för att få vältra sig i glitter & glamour. Det är imponerande att SVT:s ledning funnit det perfekta konceptet för att lyckas lura en hel befolkning till något så ytligt och glättigt som detta arrangemang. Man kan försaka både vänner och familj, ett harmoniskt leverne och Kärlekens sanna näste bara för att få tycka, tänka och sprida åsikter i detta jippo!
För att få känna sig delaktig i Svea Rikes nöjesutbud och därmed inbilla sig att man har makten att påverka med några telefonsamtal och sms. För så dumma är vi svenskar.
Snyggt jobbat,SVT! =)

Det är ett PR-trick och lurendrejeri av största rang, där musiken står i andra hand och resten, det mest oväsentliga, framställs som det absolut viktigaste. Melodifestivalen är inte till för musikälskare eller kunskapstörstande intressenter. Melodifestivalen är numera främst avsedd att glamma i ett land beroende av såpoperor och Farmen-fans.
Det är öppna telefonslussar och sms-nummer, för ett engagerat folk som får den stora äran att rösta fram sin favorit. Det är verkligen storsint tänkt. Tacksamhet ska råda för att Herr Björkman ger oss vanliga dödliga utrymmet att tala om var skåpet ska stå. Jo jävlar!!!! Vilket bullshit!
Allt har blivit till vad SVT en gång bestämde sig för. Det är så enkelt att lura ett folk!
Där av är jag en stor beundrare av SVT, som i sin gentila framtoning får allt att verka så folkligt, proffsigt och rättvist. All credit till Er för att Ni lyckats ;-)

Mindre credit till Er för att Ni inte lyckas lura oss alla hela vägen. En del av oss inser spektaklet och vi blir med tiden fler. Melodifestivalen är inte längre en familjeunderhållning. Det har snarare blivit en förlängning av Bolibompa, på bättre och längre sändningstid.
Någon kommenterade just denna kommentar med orden. Ja, men barnen växer ju också!
Jag tyckte det låg en sanning i det. Då. Inte nu. Inte ikväll. Inte längre.

För uppenbarligen växer inget i Melodifestival-sammanhang, förutom antalet Eric Saade-kopior och Molly Sandén-påsättare!
Jag har i min enfald trott att musiken är den som är av väsentlighet, varför jag med hjärtat lyssnar, tar till mig, känner och tänker till. En del låtar är inte direkt i min smak men hjärtat kan känna vad som funkar och inte. Det krävs förmodligen ett musikintresse för det.
Ikväll insåg jag till min besvikelse att det inte handlar om musik. Att vuxna människor gett upp sin fina rätt att rösta, att man istället låter ihärdiga fjortisar ringa och sms;a för att rösta fram småpojkarna Anton ,Robin, Emil och alla andra småpojkar vars namn skulle kunna platsa i en Astrid Lindgren-saga! Små flickor och pojkar som skiter högaktningsfullt i vad det är för typ av låt, som bara faller för gamla Jackson-steg och en välfriserad fjant som sjunger mer med kuken än med rösten.

Att refrängen ligger långt bortom ens eget minne, eller att texten är rent av löjlig spelar ingen roll.
Men ärligt talat.. Hur många Eric Saade har vunnit en Melodifestival hittills??
Hur många Danny har vunnit? Inte en enda! Förra året vann Loreen. För att låten satte sig hjärtat.
För att hennes framförande var av ovanlighet och framför allt; framfört direkt ur hjärtat.

Det är dags att hitta ett nytt koncept, tillåta sig att erkänna att Melodifestivalen inte längre är familjeunderhållning. Det är helt ok att Bolibompa sänder på lördagar kl 20.

Själv tycker jag det är mer Rock'n'roll i Aktuellt kl. 21!