Lite rosa..men mest blå-vitt ;-)

Det är bestämt vår nu! Både där ute i Världen och i mitt hjärta =) Det ger anledning att smycka hemmet något i pastell. Påskriset får stanna ute, det gör sig bättre där i mitt tycke.
Små kärlekshjärtan med budskap får göra mig sällskap denna dag.

Den 30:e dagen i mars är dessutom av extra spänning och förväntan, då ett visst gäng grabbar ute på hal is ska nå sitt mål i dubbel bemärkelse ;-)
Så jag kryddar med lite blå-vitt också. Och håller alla tummar så det vitnar lite extra :-)
Ikväll ses vi på Legends. Med breda leenden på =)

Jag är en glad liten häxa

Har glädjande nog blivit inbjuden på ett äkta påsk-kärringparty i helgen. Ett gäng brudar som inte drar sig för att bjuda på sig själva med både glimt och en dos självironi.
Ett gäng damer som tveklöst kan vältra sig i humor och tillåta sig att rumla runt i barnasinnets färgglada vrå. Det blir fullt ös med kvastarna i kväll, på helt oväntade ställen ;-)
Man vet aldrig var vi landar, OM vi landar!

By the way! Till Er som försöker nå mig på mobilen, kan jag meddela att jag har något problem som gör att man inte kommer fram för tillfället. Det är väl dålig täckning på Blåkulla, eller nåt ;-)
Maila mig om det är viktigt.
Puss och Glad Påsk! =)

På hockey med Zlatan!

Sanslöst är det ju. Att lilla jag har följt LIF i Arenan 2 ggr inom loppet av en vecka! =)
Det tillhör annars ovanligheten att jag går på hockey, mest för att mitt sportintresse överlag är rätt så vagt. Men jag tillstår mig att erkänna att jag med galen inlevelse följer matcherna med en röstresurs som heter duga, och dessutom får utrymmet att gestikulera som en mindre toka ;-)
Tack, arbetsgivaren för uppmuntran till att heja fram det blå-vita laget.

Små gliringar och frågetecken får jag allt anledning allt tackla, när jag möter folket som i uppriktig förvåning undrar vad jag gör på en hockeymatch?!! Så vida känt är det uppenbarligen, att jag inte är någon man förväntar sig i publiken =)
En herre stod 15 meter ifrån mig och utropade högt och tydligt: Men VAD gör du HÄR?!?!
Med ett leende sa jag som det var:
Jag letar efter Zlatan! ;-)

Gästerna avlöser varandra på jobbet!

Veckans upplaga av Leksandsbladet finns att läsa på nätet redan nu: http://www.leksandsbladet.se/veckans.html

Den här veckan har jag haft glädjen att träffa Annsofie Bergström vars utstrålning får de flesta färger att blekna! Du har säkert stött på henne inne på Tappers Colorama, där hon står för inredningshörnan.
En duktig och framåt inredningsdesigner, som är flitigt anlitad av en bred kundkrets.

Efter en trevlig pratstund med diverse märkliga frågor, intog vi butiken och fotade loss. Med viss hjälp kunde vi ta oss friheten att leka skyltdockor också ;-)
De förbipasserande utanför såg förvånade men roade ut. Det sist nämnda var jag & Annsofie också =)

Två spexare som håller humöret på topp, omgivna av ljuva pastellfärger.  Läs intervjun med Annsofie i Leksandsbladet denna vecka.

Igår intervjuade jag ytterligare en intressant person som dyker upp som gäst i nästa vecka. en intervju med humor och konstiga frågor, som vanligt ;-)

Om en liten stund dyker nästa gäst upp. En inte helt okänd profil, som jag tror de flesta har någon slags relation till, inte minst här i bygden ;-)
Fortsättning följer.

Njut av vårsol och kramas mycket!

Middagen med Persbrandt blev repris

Året var 2004, jag var fortfarande anställd på SR och sände vid den tiden ett antal olika program med innehåll som krävde många och långa telefonsamtal för att få fatt i de artister och andra kända personer som lockade till stor lyssnarskara. En del var svåra att få tag på och jag minns att jag tog för givet att Mikael Persbrandt förmodligen skulle vara den mest komplicerade att övertala till intervju. Det här var under den mest hektiska perioden i hans liv. Han och Maria Bonnevie hade bruit med följden att media var galet på och runt honom hela tiden. Han spelade in en lång rad av Beck-filmer vid denna tid, parallellt med andra filmer så som Rånarna m.fl. Han var också aktuell i "Arbetarklassens sista hjältar" på Elverket i Sthlm där han spelade mot Börje Ahlstedt. Persbrandt förvägrade alla intervjuförfrågningar vid denna tid och just därför ville undertecknad lyckas, som en liten utmaning.
Filmen "Rånarna" hade sin premiär i Smedjebackens Folkets Hus där den digitala biosalongen skulle uppvisas med stolthet och huvudrollsinnehavaren själv kom till mångas glädje att närvara.
Jag for dit med bandare och förhoppning om en intervju, klev in i ett av rummen och presenterade mig för Herr Persbrandt. Idén var att få en lättsam intervju med frågor som ingen annan ställer, utan att inkräkta på hans privatliv. Jag ville också att han skulle välja musiken under detta entimmes långa program, för att få en mer personlig bild av honom.
Med managers och andra smörande nissar runt honom fick jag svaret att han endast ställde upp på att prata om den aktuella filmen som just visats. Den som jag f.ö. tyckte var helt ointressant. Jag blev uppriktigt förbannad och vägrade en intervju med honom av det slaget, gav honom mitt telefonnummer och bad honom ringa när han kommit på bättre tankar. Jag glömmer aldrig hans leende och reaktion: Ååh..en tuff dalkulla! I like... ;-)
Det dröjde inte länge innan första sms:et kom. Här började en kontakt som skulle komma att hålla i sig en period i mitt Liv. Jag vill beskriva honom som en enkel och rar man, motsatsen till Gunvald och inte heller den person som media framställt honom under årens lopp. Jag fick en inbjudan av honom till Sthlm och såg teaterföreställningen på Elverket. Därefter blev det restaurangbesök i sällskap med denne man som orädd och nonchalant gör och säger allt han känner för. Hans hund Vasko var också med, liggandes under bordet och sniffade mig mellan benen ett antal gånger varför jag frågade om han intagit husses roll ;-) 
Därmed bröts all is och följande intervju blev mer som ett galet samtal under en tid som försvann allt för fort, han ville nämligen fortsätta intervjun en timme till. Detta program blev något av det speciella slaget som ingen hört honom tidigare och det sändes i repris på lyssnarnas begäran ett flertal gånger.
Intervjun har redigerats rejält, materialet blev stort och de mest känsliga och personliga är bortklippt och sparat i mitt privata arkiv. Vi kom att hålla kontakten även efter denna inspelning. En kontakt som givit mig lärdomar och minnen för hela Livet.
När intervjun inleds sitter vi på en restaurang i Sthlm där det råder rökförbud, vilket Persbrandt fullständigt ignorerar och ingen i omgivningen tycks våga tillrättavisa honom. Han gör som han vill. När Du i intervjun hör mig säga att han bara går där ifrån, är det för att han går och fimpar av ciggen. Kan vara bra att veta =)
Det är kul att lyssna till det här samtalet. Då visste han inte att stora Hamilton-rollen väntade honom 7 år senare. Han var inställd på att han skulle vara fet och spela gamla kungar =)
Och kung är han ju fortfarande. Sonen hittade dessa länkar på nätet vi ett tidigare tillfälle. Ha en trevlig lyssning!   http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=233&artikel=393485
 

Dansar mambo utan sambo!

Nu för tiden är söndagarna de dagar man får göra allt det där man inte hinner i veckorna. Synd! För vanligtvis brukar jag låta just söndagar vara den där dagen man är värd, dvs man får ligga kvar i sängen och ömka sig över de effekter man ådragit sig från lördagskvällen ;-)
Men med jobb mellan 9 och 5 är det lätt att inta soffläge när man kommer hem, vilket medför att dammtussarna passar på att samla ihop till storkonferens med tillhörande efterfester!
Idag blir det en dag som suger, i dubbel bemärkelse!
Men jag tröstar mig med gott sällskap i form av ett tonårspar vars spirande kärlek, bjuder på dansuppvisningar direkt hämtade från Dirty Dancing ;-)
Sonen med flickvän jobbar för närvarande med det stora "lyftet".. Det går sådär..

Jag blev nyss inropad av en röst i panikläge som krävde en akut räddningsaktion! Men i huvudsak blir jag road och därmed gladare över fighten med dammsugaren.
Musiken får undertecknad att leka popstjärna och städningen går som en dans!
En mambo utan sambo ;-)

Bernt Egerbladh, Johnny Depp & jag!

Det är märkligt. När man vet att man har sovmorgon och verkligen planerar för att just sova ut och ta allt i sin egen takt, så nog sjutton vaknar man tidigare än vad huvudet egentligen mäktar med! =)
Solen letade sig in mellan persiennerna denna morgon, ett vackert sken som råkade landa precis mitt i det högra ögat.
Då är det bara att gilla läget och njuta av ledighet i vaket tillstånd istället. Vårsol tackar jag inte nej till. Inte att ligga kvar i sängen och dra mig heller. Med tv:n och en nostalgisk tripp genom Bernt Egerbladh, tycktes denna lördag inledas helt ok.
I övrigt får allt bli som det blir. Jag lever ett Liv genom både Dröm & Verklighet denna helg.
Vilket som är vilket kvittar. Så länge leendet sitter där ;-)

Det känns bara bra att veta att hela mänskligheten gillar att drömma ibland.
Ja.. t.o.m. Johnny Depp, tydligen ;-)

Fredag hela veckan..utan hångel!

Tänk, att sedan jag påbörjade mitt jobb för ett par veckor sedan, har jag upplevt tiden som alldeles för snabbt passerande. Dessutom märker jag ingen större skillnad på veckodagarna, och då menar jag i positiv bemärkelse. Det är så många som anser måndagar vara både tunga och tråkiga, som känner mer uppriktig glädje och lust på fredagar, och själv studsar jag upp som en fjäder varje morgon, lika glad varje dag för att få gå till ett roligt jobb! =)
Det finns inte en sekund som jag inte njuter av!
Upptäckte för en stund sedan att arbetsveckan snart är till ända. Märkligt. För jag upplever det som fredag hela veckan =)
Det blir en helg i lugn och sansad ton. En uppladdning inför kommande små uppdrag under nästa vecka. En alldeles underbar agenda, fylld med galenskaper och annat att memorera i det glada minnesarkivet för resten av Livet ;-)

Det känns som att alla de vackra pusselbitarna fallit på plats. Det enda jag egentligen saknar ordentlig.. är ett rejält hångel! ;-)

Trevlig Helg, vänner!

Ett kors i Tegeras tak!

Jo, det är verkligen sant!
Det händer inte särskilt ofta, och heller ej speciellt frivilligt. Det sker snarare med hjälp av någon som mer eller mindre övertalar mig att följa med. Det skedde under gårdagen.
Jag gick på hockey!! ;-)
En fullsatt arena med en stämning som enkelt fick mig att glömma på tid och rum.
Det är inte så att jag tycker att hockey är tråkigt på något vis. Men jag är inte direkt någon sportfanatiker, varför det är  tacksamt att det finns en del bardiskar att hänga vid =)
Men gårdagens match var både oväntat rolig och spännande. När jag väl börjar engagera mig gör jag det till fullo, och i det här fallet resulterade det i en handflata som till en början skiftade färg till blått och som nu så här dagen efter, är gulgrön!
Det går att applådera till sig blåmärken, tydligen. Jag hälsar försiktigt idag, med min ömmande hand ;-)

Och visst klappades det händer febrilt, sjöngs hejarramsor och vrålades under matchens gång, och laget var väl värd den uppbackningen. Men dom jag applåderar mest är tveklöst klacken!
Hade laget spelat lika bra hockey som klacken lägger ner sin själ i hängivenhet och stöttning, så hade man förmodligen varit i elitserien för länge sen!
Dom är fantastiska i sitt engagemang, en division för sig som ska ha all respekt och beundran.
Jag är ett stort fan av det här gänget och jag höll stundtals mer koll på dom än på själva matchen.
Glädje!
De stunder jag ägnade mig åt matchen och ådrog mig blåmärken, upptäckte jag även att mitt temperament kom till nytta när någon spelare gjorde en miss. Omedvetet rycks man med i stämningen som råder, och ramsorna i det dova röstläget blir till ett faktum.
Jag kan många svordomar...tydligen ;-)
När jag var som mest upprörd kom den innersta sanningen fram: Det är för få kvinnor i hockeyn!!!
Sätt in spelarnas kärringar i båset, så kan man ge sig fan på att dom inte vågar göra annat än att spela jävligt bra hockey, och dessutom få en coaching som etsar sig på djupet! =)

Jag tillåter mig ironisera lite här. Men tanken är god och inte helt fel;
Fler kvinnor som coacher i hockeyn är ett bra mål. Om männen kom till den insikten och tog sig modet att förändra det, så kan jag garantera att mina handflator skulle vara konstant blå! =)

Att inreda är en Livsstil

Vare sig man har full agenda med jobb, matlagning och annat nödvändigt, finns alltid både tid och plats över till inredning. En liten dos av detta insöps också denna dag, precis som solen valde att kika fram bakom mjuka moln.
Inspirationen ger lust till det mesta. Idag besökte jag en plats vars interiörer lockade till storhandling.
Men jag säger som far alltid sa: En sak i taget ;-)
Men ögat gillar att vila på bilden i alla fall.

Kylan får mig att tråna efter Kärlek!

Det är tveklöst en svår årstid vad gäller val av kläder. Rimligen borde minusgraderna ta en välförtjänt semester nu, och därmed ge plats till småfåglarnas refräng i dur, och åtminstone någon liten plusgrad.
Rimligen borde dunjackor och yllekappor magasineras och låta den frusna lilla människan få uppleva ett Liv som aningen mer lättklädd!
Det är samma visa varje morgon nu för tiden.. Förhoppningen om att kunna skippa tråkiga & osexiga långkalsonger och fula strumpor, går om intet när bilen där utanför påvisar sina isiga rutor och är ungefär lika insnöad som en Sverigedemokrat.
En lång vinter ger en lång längtan till vår och sommar.
Man får helt enkelt ta till sig denna istid som en tid av förberedelser inför en låååång, heeet sommar.
Klänningarna är redan färdigstrukna och klara.
Lite Kärlek på det och Lyckan är gjord ;-)

Glada dagar med Göran Wigert!

Det införs nyheter av roligt slag i Leksandsbladet från och med nu. Ett jobb som är både tacksamt och roligt =) Det bokas intressanta gäster till varje upplaga, både kända och mindre kända Leksandsprofiler som får komma till  tals.
Denna vecka bjöds kommundirektören Göran Wigert in till redaktionen, vilket han glatt tackade ja till.
Fika och dans stod på agendan. Ingen proffsdansare, men han tackade i huvudsak ja och förde helt ok =)

Nu fortgår arbetet med att boka upp nya gäster till kommande blad. Där emellan ska det säljas annonser i massor! Vi ses ute i den fantastiska verkligheten, vänner! =)
Läs veckans intervju på www.leksandsbladet.se

Uppe i varv, nere i det rosa förrådet!

Det är lätt att fortsätta hålla igång när den gångna dagen varit fullspäckad med roliga aktiviteter. Kroppen borde rimligtvis vara i behov av lite tillbakalutat soffläge, men hjärnan och lusten vill något annat. Snöfallet gör mig uttråkad. Så till den grad att jag t.o.m. önskat folk God Jul!
Ingen tyckte det var märkligt heller! Jag fick samma svar tillbaka =)
Jag längtar efter våren nu. Än så länge låter jag lite av vinterinnredningen råda i hemmet, med filtar, plädar och varma pälsar i sofforna.
Det funkar bra så länge snön envist vill stanna kvar i sällskap med kyla. Men optimisten i mig vill tro att Våren nu laddar för entré och därmed får jag anledning att besöka det rosa förrådet för kommande pasteller och sommarprylar. Det är verkligen på tiden !

Det räcker med så lite för att få Livet att kännas lite roligare vid den här årstiden. En färgklick och leendet vaknar direkt =)

Jag laddar, plockar och sorterar. Skåpen ska fyllas med känsla av värme och frihet. Och möjligen ett sug efter godis, med hjälp av inredning i pastell ;-)

Jag nonchalerar snöfallet idag. Låtsas att jag är Solen och strålar som jag vill. Snart ska jag ropa på vårfåglarna. Dom väntar strax utanför dörren ;-)
Vem behöver twittra?! När det är så mycket skönare att kvittra ;-)

Sött skall ha sött!

Det är tid för eftermiddags-belöning i form av färgstarkt och sött på samma gång. Snöflingor faller envist ner till marken jag så stadigt står på. Överst på Önskelistan står Vår & Värme!
I tålmodig väntan unnar jag mig det vackra och smakliga. Riktigt smakliga ;-)

Vårfärgerna får uppstå i fantasi och drömmar. Det är nära nu. Väldigt nära =)

Tog en svängom med en gentleman idag!

Det är skönt med en arbetsplats som tillåter frihet och humor. Som kan gå utanför ramarna vad gäller seriositet utan att för den sakens skull uppfattas som tramsig.
Jag är lyckligt lottad som fått jobb på här! Min kreativitet kommer till sin rätt, utan tvivel och människorna jag har glädjen att möta, tillför både trivsel och humor =)
Idag har jag fått dansa med en gentleman vars personlighet lyser starkt och säkert. han var må hända ingen kandidat för "Let's Dance", men munlädret var välsmort, och charmen påknäppt.

Resultatet av detta möte publiceras i veckans upplaga av Leksandsbladet. Ett möte som ger vida inspiration till fler möten av oväntat slag =)
Det bör erkännas att det var något ovant att intervjua någon utan att vara i radio och direktsändning, där frågor och svar kommer på löpnade band. En ny erfarenhet är att skriva ner allt som sägs och sedan skriva och formulera det på bästa sätt. Jag tror det gick bra. Och kommer att göra så även fortsättningsvis.
Min förhoppning är att min tanke med detta når dit den vill. Känner jag mig själv rätt..så gör den det ;-)

Snart ska det kläckas idéer!

Inte långt kvar till Påskhelgen. En helg jag förknippar med sol och blå himmel och en entré till den riktiga våren. En tid på året då inredningslusten också vaknar till Liv.
Jag rekommenderar verkligen min favoritbutik i Insjön, där vårfärger i pastell börjar inta de vackra vita hyllorna. Bilderna är hämtade från deras vackra blogg: smagladjen.blogspot.com
Butiken Små Glädjen på Hjultorget i Insjön är enkel att komma överens med om man gillar det ljusa och lantliga. Dessutom är tjejerna i butiken oerhört trevliga =)

Hit går kosan under kommande vecka. Mitt vinterhem ska snart förvandlas till ett vår -och pastellnäste ;-)
Än så länge tillåter jag mig njuta av söndag och obäddad säng, till alla kvalsters förtret! Skön tv-kväll där jag får bita ihop i sällskap med Johan Falk på TV4. En alldeles lagom dramatisk kväll, med andra ord ;-)

Med fötter på God Jord!

För dom flesta är det en naturlig del av Livet att jobba, äta och sova. För en del andra är det en dröm som gått om intet, en önskan om ett vardagligt Liv utan brister i vare sig ekonomi, sömn eller social grundtrygghet, som är det första och största att stå fetstilt på prioriteringslistan.
Har man en längre tid Levt ett Liv utanför samhällets nödvändiga och måstiga göromål, är det en enorm befrielse att få komma dit, få bekräftelse på att man är någon, värd att se och höra. Att få privilegiet att utgöra sin del av Värld och Liv.
Fördelen med arbetslöshet är att man under alla omständigheter måste acceptera och lära sig ödmjukhet och att uppskatta det lilla, som för alla andra upplevs som självklart.
En lärdom jag har en fantastisk nytta av, när jag nu äntligen välkomnas tillbaka till ett Liv av Värdighet =)

Nu har jag i lycka genomfört min första riktiga arbetsvecka på evigheter. Och jag har den första "lediga" helgen att välkomna med tacksamhet och glädjeyra! =)
Att få säga till sina barn att den gångna veckan på jobbet varit lyckad och bra, att lite halvt trött ställa sig framför spisen för tillagning av fredagsmiddag, att få hälla upp ett glas vin i sin numera lyckade tillvaro, är en glädje obeskrivlig och i mitt fall nästan overklig!
Allt jag lärt mig i det förflutna, alla mina värderingar som samlats med lärdom och erfarenheter, sammanträder nu välvilligt och konstaterar att allt detta tillsammans, nu äntligen kommer till sin rätt och kan därmed förvaltas med uppriktig godhet till en kär omgivning =)
Jag har turligt nog fått uppleva och erfara, att det lilla är det största!

Med fötter på God Jord och med sikte mot Stjärnorna, är jag alldeles förträffligt nöjd med vad jag kommer att kunna ge vad gäller empati, omtanke och stöd till mina medmänniskor.
Kung av Himmelrike eller Slav av djävulskap.. Alla har vi något gemensamt, och därför borde vi alla behandlas lika. Av motgång och elände, landar man i Ödmjukhetens Land. Där ska jag fortsätta att bo!
Sån är jag. Hur är Du? =)

Krutgubbar som ger svar på tal!

Vinterkyla, mörker och extrem halka..
Jag var på väg till tvättstugan, bärandes på tunga säckar samtidigt som koncentrationen på att stå på benen var att prioritera. Glashalt och broddarnas tid borde tas på allvar.
På vägen över gatan ser jag en äldre herre, stapplande och aningen darrig, ta sig framåt i sakta mak. Även han koncentrerad på att icke falla mot hård och kall mark.
Jag tyckte synd om honom, kände uppriktigt medlidande och undrade varför i hela friden han inte hade en rullator till sin hjälp! Gamla herren på runt 90 +, alldeles ensam och rädd =(
Jag vill med min vänlighet muntra upp honom, varför jag med vänlig stämma tilltalade honom med den naturliga frasen:
Nu får Ni allt gå försiktigt så Ni inte ramlar...
Inget svar.
Han fortsatte sin långsamma promenad i uppriktig rädsla, såg ner i backen och tycktes uppenbarligen inte höra min artiga fras. Så jag upprepade mig när jag kom honom närmare, i tron om att han naturligtvis hade dålig hörsel:
Nu får Ni allt gå försiktigt så Ni inte ramlar...
Då stannade han till, om än något osäker på benen, och svarade rappt:
Jag hörde dä första gången! Skit på dä!!!

Mitt huvud signalerade SOS och alla alarmklockor ringde! Vad sa han?!?!?! =)
Chockad ställde jag ner mina tvättsäckar och såg på honom storögt. Var detta sant??
Jo då.. Han fortsatte sin promenad som om ingenting hade hänt! Stapplade vidare med mungipor nerdragna till knäskålarna och försvann mot Drömmarnas Horisont!

Jag kan enkelt medge att mitt chocktillstånd var påtagligt, då jag sällan hamnar i läget där mållöshet råder. Men i denna stund var det endast frågetecken och förvåning som stod i fokus.
Jag såg mig omkring, förmodligen för att jag till min lättnad ville finna dolda kameror! Där fanns inga. Det var ingen inspelning av "Pensionärsjävlar"...
Det vara en helt vanlig vardag i Ingemarsdotters Liv!

Hej & Hå! Det måste vara skönt att bli gammal ;-)
 

Länge Leve Humorn!

Med radiosorl i bakgrunden, solsken utanför otvättade fönster och en gränslös vrå i hjärnbalken av humor, utbyter vi historier och skratt med sprudlande humör på redaktionen idag =)
Fredagar är magiska!
Stundande ledighet och solsken i kombination öppnar uppenbarligen människans glada sinne, och tacksamheten får råda i godan ro.
Förtäljde en rolig historia, hämtad direkt från den Marinska Verkligheten, om en en gammal herre vars temperament och kvicka svar, försatte undertecknad i mållöshet,för omväxlings skull ;-)
En händelse jag sent skall glömma och förnämligt kommer att vidarebefordra till framtida barnbarn.

Återkommer under eftermiddagen med denna sanna saga, vilken garanterad efterlämnar ett leende på dina läppar, röda =)
För i detta nu, är det himmelen blå som väntar på mig..och ännu några timmar på Världens Bästa Arbetsplats: Leksandsbladet. Finns f.ö. att gilla på:

www.facebook.com/leksandsbladet

Sött & Färgstarkt

Det är skönt att Leva under himmelen när den är blå! Allt blir så mycket enklare och roligare. Kylan till trots, ligger leendet nära till hands.
Jag blir av någon outgrundlig anledning alltid extra godissugen när ljuset intar sinnet =)  En egen meny bildas framför näthinnan, och i vrån av gränslös fantasi äts det allt från chokladpraliner till bakverk av drömformat!
Lite karamellfärg och ögat signalerar direkt till smaklökarna att förberedelsernas tid är här!
Det ska va gött o leva... annars kan det kvitta ;-)

Och det är gött o sleva.. det är därför jag kvittrar ;-)

Det är roligt att vända blad ;-)

Tiderna förändras och vi med den. Eller är det tvärtom?!?
Det har egentligen mindre betydelse, så länge förändringarna medför optimism, stark tro och uppriktig glädje.
Jag gör min 4:e dag på nya jobbet, en overklig känsla som försöker övertala mitt innersta om att Verkligheten faktiskt är så här vacker =)
Det gäller att ta sig an utmaningar med nyfikenhet och mod, gå över trösklar och våga vara den man vill vara. Att inte följa strömmen, att förvägra oginhet och istället öppna upp för nya erfarenheter.
Det gläder mig att få Leva så i detta nu =)
Friskt och hälsosamt på alla plan!

Till och med en hypokondriker som jag, vill smittas av entusiasm och fägnad! ;-) Inget immunförsvar i Världen kan förhindra denna diffusion, vilken kärleksfullt vill landa i var mans förnuft.
Det är nya idéer, Nya Tider & Gyllene Tider ;-)

Jag fortsätter att le stort, med förhoppningen om att Du gör detsamma ;-)
För Världen blir så mycket vackrare med oss i den ;-)

Släng fördomar i brännbart!

Jag hyser stor beundran för människor som inte tillåter sina brister att belysas i skenet av okunskap och dömande!
Det är en befrielse att möta medmänniskor med öppet sinne och med distans nog att kunna se människan för den hon är. Att acceptera och respektera olika åsikter, utan att för den skull snörpa på munnen, som istället tillåter sitt förnuft att fånga hela härligheten med äkta intresse och förståelse.
Det är enkelt att tycka, tänka och dra egna slutsatser. Det är enkelt att nästla in sig i den fördolda sanningen och ge efter för falskhet, att ingrott leva utefter gamla, förruttnade fördomar.

Det är ännu enklare att att umgås med sitt sanna jag och därmed upptäcka Verkligheten så som den är menad att vara. Vi har alla gemensamt, en längtan till bekräftelse och godhet.
Så lätt att hitta där under skaren, färgstark och lysande mot gnistrande bakgrund.
Fördomar är av vrede och djävulskap. Avsedd för tunnan med brännbart!
Öppet sinne och empati är blomman som överlever kylan, vilken årstid det än må vara.
Se Dig i spegeln, så får Du själv se ;-)

Vår -och självkänslan är årets färger!

Blå himmel är en bra bakgrund på alla sätt. Den får utgöra resten av Livets färgskala denna vecka =)
Droppar av pastell övertar nu snöflingornas göromål, inte minst inför kommande påsk då våren välkomnas å det varmaste.

Inspiration finns att hämta överallt; i böcker, tidningar men framför allt i Din egen Verklighet. Den är förmodligen den mest färgstarka =)
Rota runt i den, lägg gråskalan på vila och våga visa vem Du egentligen är, med en rejäl dos stolthet!

Färgerna du därmed påvisar, framträder inte i vare sig kläder eller inredning. De sitter i dina ögon av självkänsla, empati och vänlighet =)

En amatör & ett proffs!

Det nya jobbet är otroligt varierande och därmed lika spännande som roligt! =)
Härliga och givande möten med människor som sprider stor lust och inspiration för ett framtida samarbete i positiv anda.
Arbetsuppgifterna är av ovanligt slag emellanåt, vilket medför skratt i uppriktig glädje, och sidor man inte visste man hade får komma till sin fulla rätt ;-)
Idag har jag agerat fotomodell i sällskap med en fotograf vars erfarenhet står som spön i backen:
Marie Berlin, som rutinerat valde platser, utsåg poser och ett gäng desperata skämt för att få undertecknad att slappna av i all naturlighet ;-)
Kul jobb. Men kallt som satan i en luft som höll ett antal minusgrader virade runt den lilla kroppen.
Jag är ingen Top Model, men väl en ganska glad och lättsam ;-)

Exakt vilka skämt fotografen drog vågar jag inte skriva här. Men leendet kommer från hjärtat ;-)

I vacker omgivning, skönt tillbakalutad och med blick mot framtid. Bilderna dyker upp någonstans nära Dig..så småningom ;-)

Dagens arbetsuppgifter klara och genomförda. Fotomodell idag, popstjärna i morgon?! ;-)
Det är ju sånt man aldrig riktigt vet ;-)

Tack Marie, för en rolig dag!