Slå in Dina Drömmar!

Jag var inte särskilt gammal när jag började drömma på riktigt. Om framtid, hur den skulle bli, vad jag skulle bli och vem jag ville bli. Till en början uppmuntrades jag av min närmsta omgivning att "fortsätta drömma". Men kom ihåg att skilja på dröm & verklighet! Fastna inte där. Det finns begränsningar!
Det där förstod jag aldrig. Inte ens med åren. Inte ens än idag.
I ärlighetens namn fick jag nog aldrig den stöttning jag så väl hade behövt. Vi levde i olika Verkligheter där mina närmsta fått lära sig att Verkligheten är så mycket större än Drömmen. Att Drömmen oftast är ogenomförbar, att man i dessa endast svävar i det blå och försakar det som är på riktigt. Jag blev helt enkelt matad med att drömmar inte tog en vidare. Det var bara ett euforiskt tillstånd som snarare satte snubbelben för ens redan utstakade framtid.
Många konflikter har uppstått genom åren pga vårt oliktänkande. Jag fick acceptera deras tänk och till deras fasa fick dom slutligen acceptera mitt tänk också! Det måste varit hårt. Jag klandrar inte min familj för deras synsätt, de är mitt allt och har funnits där för mig på andra sätt.
Resultatet blev att jag i ren trots och lite smått naiva optimism, fortsatte drömma om stort som smått; allt från att bli programledare i Riksradion (som det på den tiden hette), till att hångla upp ungdomsidolen Rod Stewart bakom en scen nånstans! Varför skulle det vara så svårt egentligen? Skulle jag vara sämre som pgm-ledare än Kersti Adams-Ray och Ulf Elfving? Vem har bestämt det?

Skulle jag vara mindre attraktiv än Britt Ekland? Varför skulle inte Roddan kunna se mig? Vem har bestämt det?  Ren & skär nonsens.  Andra matar i oss att vi inte är tillräckliga helt enkelt, och indirekt betyder det att man inte duger. Att man är mindre värd än någon annan, med möjligheter i mindre skala.
Vilket bullshit!! Man kan genomföra allt man vill, inte minst om man lyckas smita ifrån dessa glädjedödare som tar sig rätten att strypa ens självkänsla.
Jag blir lika upprörd och förbannad varje gång någon stackare kommer med uttrycket: "Dream on, baby" eller "fortsätt dröm, gumman". Samtidigt har jag viss förståelse för att just dessa människor troligtvis fått lika lite uppmuntran som jag i sin barndom. De exempel jag tagit upp just här, var kanske inte det bästa eller största jag gjort, men i huvudsak fick mina drömmar bli till Verklighet och det har fört mig vidare i styrkan att tro på sina drömmar.
Jag har åstadkommit mycket genom mina drömmar, stort som smått. Jag har förändrat mitt Liv, träffat vänner, bytt jobb, flyttat, rest, hånglat, festat, njutit, gått in i väggen ibland, rest mig igen, både i Dröm och Verklighet.
Mitt kvitto på att Drömmar kan förverkligas var när jag inledde min karriär som hyfsat framgångsrik pgm-ledare på SR.
Mina föräldrar sa det aldrig rakt ut men stoltheten lyste igenom, och det tog sin tid innan jag fick höra orden "stolthet" och "bra gjort".
Så många gånger jag undrat varför man inte gjorde det från början?
Hade de gjort det ger jag mig fasiken på att jag hade varit gift med Rod Stewart vid det här laget också!

Så till Dig med visioner och en önskan om att genomföra hjärtats längtan: Låt ingen annan begränsa dig. För så här enkelt är det:
Om  inte drömmar slår in, så får man helt enkelt slå in dom själv ! Det funkar..