Precis anlänt till jobbet efter en Företagarfrukost, givande och intressant. Nya kontakter är alltid lika roligt! I skrivande stund laddar jag min i-phone med lurar för att lyssna av en av alla intervjuer jag genomfört de senaste veckorna, Det börjar bli ett litet trivsamt lager att ta av.
Just idag väljer jag mellan en 'popstjärna' och en TV-kändis. Vem det blir återstår att se.
Jag älskar ordet "Popstjärna"! Det är så humoristiskt på något vis. Ett ord som för ett antal sekel sedan var förknippat med glitter, glamour, kändisskap, rikedom och respekt.
I dag låter det som ett ord hämtat ur en tecknad serie, och man kan lätt småle åt det. Jag har vid några tillfällen kallat en del artister för just 'popstjärna', med glimten i ögat, för att avdramatisera kändisskapet och därmed bryta alla tänkbara isar. Det funkar! =) Och blir väldigt roligt.
Kalle Moraeus fullständigt bröt i hop av skratt när jag kallade honom popstjärna. Och man kan ju onekligen spekulera i vad en popstjärna egentligen är!
För mig är det humor. Artist är mer seriöst, långt ifrån ironins tankegångar. En artist förknippar jag snarare med hårt slit. intelligens och sann begåvning. Ett jobb helt enkelt!
En 'popstjärna' är en glidare som ser ut som en kopia av Ken/Barbie, och som inte har eget mål i mun, som lallas runt av märkvärdiga agenter och tar limousin och champagne för givet och som räknar sedelbuntar i sällskap med någon divig manager.
En 'popstärna' dalar. En artist Lever och överlever!
Men man vet ju aldrig. Det kan ju 'poppa' upp någon när man minst anar det ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar