Skrockfullhet - ett mysterium

Efter en dag på jobbet under solen, begav jag mig som vanligt hem med matkassar, väskor och i gott sällskap med väninna. Väl innanför dörren togs skorna av, matkassarna placerades på köksbänken, och av gammal vana slängde jag nycklarna på bordet. Det skulle jag snart få ångra. Med besked.

Ett skrik ekade mellan väggarna och min chock blev så påtaglig att jag hoppade en halvmeter över golvet. Min väninna vrålade bryskt i panik, stirrade storögt på mig och likt ett livrädd litet barn utbrast hon: VAD GÖR DU?!?! Du kan väl inte lägga nycklarna på bordet, människa!!

Förvånat iakttog jag min hysteriska vän, och himlade med mina blå för att markera att jag stod helt oförstående. Ännu en skrockfull liten varelse som i stark övertygelse fått för sig att olyckan kommer att drabba oss. För ett par nycklar på ett bord!

Det är märkligt hur skrock kan inta människans förnuft med denna typ av tvångsbeteende. Personligen ställer jag mig frågande och med ett leende på läpparna. Vad skulle kunna hända om nycklar ligger på bordet? Eller om jag går under en stege? Vad man nu ska där att göra. 

Jag har en annan kompis vars övertygelse flera gånger resulterat i ett intensivt spottande och fräsande, varje gång vi från bilen råkar se en svart katt passera gatan. Och varje gång hoppar jag till och undrar vad i hela friden det är frågan om.  Det ingår tydligen i ett fridfullt Liv att utföra dessa konstiga riter, för att hålla olyckan borta! Det får mig onekligen att fundera över hur mitt Liv skulle ha tett sig om jag inte hade lagt nycklar på bordet under alla dessa år. Hur mycket godhet och tur har jag förlorat på denna tid?

Jag kanske hade varit en mycket lyckligare människa! Vunnit på trisslotter, varit lyckligt gift och bott i ett hus vid havet! Om jag hade valt bort nycklar på bordet kanske jag rent av hade mått mycket bättre mentalt och känslomässigt, levt som en prinsessa i fullständig harmoni!

Tänk om det är därför jag fått genomlida så många kriser i Livet?! För att jag i all min klantighet missbrukat min förvaring av nycklar. För att jag inte spottat tre gånger när jag sett en svart katt.

Tänk om… 

Det mest frustrerande är att jag aldrig någonsin kommer att få veta. Men jag trivs rätt bra med mitt Liv som det är.

Solen skiner, fåglarna kvittrar och Livet tycks rulla på., trots att jag nu ”bordlagt” mina nycklar..

Jag - en fyndhöna!

Second hand-butiker är underbara att bara gå omkring i! Vackra saker till sagolika priser. Där ligger t.o.m. Ullared i lä! Idag har jag fyndat ett gigantiskt stort, virkat överkast som täckte hela min soffa. Så vackert. Så nöjd. Sommar och romantik till en billig peng :-)
Här vill jag hångla!

Tavelram inköpt på samma second hand-butik.

I ett rosa skimmer

Nu så! Är det sommar och rosa ljus i hemmet. Välkommen, grönskande tid och Kärlek i överflöd!

Tack för ditt besök! Välkommen igen och glöm inte njuta av dagen =)

Full rulle och lite rosa!

En härligt intensiv helg som toppats med både sommarvärme och strålande sol. Uteserveringar, kort kjol och höga klackar. Denna årstid är helt enkelt underbar!
En hel del skoj händer också på jobbet, då Leksandsbladet i år har 60-årsjubileum, och detta uppmärksammar vi på olika sätt runt om på orten. I fredags fick jag äran att träffa både annonsörer och läsare under några soliga timmar. Verkligen jätteroligt =)

Här hemma har det där emot säckat ihop lite, åtminstone när det kommer till inredningen. Det har fått komma i andra hand den senaste tiden, vilket resulterat i ett litet vardagligt kaos i mitt vanligtvis pedantiskt inredda hem. Men jag överlever =)
Lite hann jag med, sent i går kväll i alla fall. Jag väljer puderrosa denna sommar. Pelargoner och textilier får hålla både färg och värme denna gång.
Fler bilder följer. Så fort jag hunnit med det jag tänkt ;-)
Ha en bra dag!

60-årsjubileum för hela slanten!

Det händer så fantastiskt mycket roligt nu, att jag knappt hinner med bloggen längre! Men jag klagar inte. Tvärtom! Att omges av lycka, goda vänner och ett Liv i sus & dus är välkommet på alla plan =)
Jobbar febrilt på olika intervjuprojekt och andra roliga saker som jag delar med mig av i Leksandsbladet, ett blad som 60-årsjubilerar med besked. På fredag finns jag tillgänglig i Hemköps entré, med ett leende på läpparna och en stor lust att småprata med Dig. Jag delar ut Leksandsbladet och  finns på plats mellan 14 och 17.
Välkommen att läsa veckans upplaga här så länge:

http://www.leksandsbladet.se/

Njut av sol och vår! Så hörs och ses vi snart igen =)

Jag & Facebook har blivit vänner igen

Det var en välbehövlig paus och vila jag roffade åt mig, när jag valde att gå ur Fb för knappt ett halvår sen. En mental semester där fokus på det riktiga Livet var att föredra.
Jag har tryckt på riktiga gilla-knappar, med människor man kan ta på ;-)

Jag tillät Livets goda att komma till mig utan att behöva logga in någonstans. Så vill jag ha det fortsättningsvis också, varför jag kommer att använda Fb som en liten bonus i periferin, ibland, då och då, utan att fastna.
Det är som att sluta röka! Ett beroende som borde få något snille att uppfinna ett motgift. Ett avvänjningsprogram för Fb-missbrukare skulle säkert gå hem hos många =)

Jag använder Livs-metoden! Den bästa och mest effektiva. Den går ut på att ha kontakt med sig själv.
Och att gilla det ;-)

Vårfest och klingande musik

En nyinflyttad och härlig snubbe på vår trivsamma gård, har tagit det sköna initiativet till en gårdsfest denna soliga fredag! Här finns allt utom grannfejder! Här finns istället mat, musik och många härliga skratt. En gemenskap och grannsämja som slår det mesta.

Den första riktiga försommarkvällen där fågelkvitter och solsken påminner om Livet i sus & dus =)
Flickorna bär blommiga klänningar och pojkarna sköter grill och galghumor.
Det blir en rolig eftermiddag och kväll, kanske till fram på småtimmarna. Det känner jag på mig..
Jag ska Leva! Och jag ska Leva länge ;-)

Shabby chic, lantligt & lite sommar!

Nu när solen väljer att hålla skönt sällskap, vaknar lust och fägring stor!

Snart dags att inreda med sommarpasteller. Dessförinnan lägger jag en sista blick på vinterskruden. Välkommen du också!

Lilla kontors-hörnan

Utsikt liggandes i soffan

Vacker vikvägg, en perfekt förvaringsgömma

Ull, päls, kuddar och en gammal skåplucka

Vitrinskåp i köket

Ett lite mindre på köksbänken

En Ängel på första våningen

Återvändsgränd!

Rosa rosor & Romantik

Jag är kompis med Madonna!

Tack för titten och välkommen åter! Snart är det lite mer somrig inredning som gäller =)

Är Du Dig själv? Dvs som alla andra!

Att vara sig själv är en strävan vi alla har, ingen vill efterlikna någon annan, man vill framstå som stark och annorlunda, unik och helt egensinnig. Straffas bör den som inte står upp för sig själv och sina åsikter, som vänder kappan efter vinden och agerar idiot av påverkan från omgivning!
Det verkar så enkelt att vara sig själv. I alla lägen. Så naturligt. Så okomplicerat. Bullshit!!
Ingen är sig själv mer än i sitt egna sällskap där ingen sätter sig emot åsikter, beteende och agerande.
Möjligen när du sitter på skithuset och trycker, petar näsan när du kör bil, luktar dig själv under armarna och gör små hemligheter under täcket. 
Att vara sig själv är att låta den absoluta ärligheten råda, sätta gränser i de mest svårhanterliga situationer och inte låta sig skrämmas av åsikter som budats från Kung af Korkskalle, i egen hög person.
Det är så vi alla vill vara. Jag också. Jag har provat. Det ger inga extra poäng. Inga fler vänner att bjuda in på cocktail-partyn, ingen större beundran, inte heller ger det någon anledning till att starta en fanclub.
Det gör inget. Jag vill inte ha nån. Jag vill må bra och för att göra det tillåter jag mig att vara mig själv när det passar mig, när jag behöver och kan. De gånger jag inte är mig själv visar det ju faktiskt också en sida av mig, att jag på något sätt vill och klarar av att vara som alla andra...också! 
Det är inte fel. Varför är det så fint att vara sig själv och så fult att vara som alla andra? Vi är ju alla människor och i grund och botten är vi ju rätt så lika. Det är åsikter som skiljer sig, bakgrund, barndom och uppfostran. Men i känslor och tänk har vi alla något gemensamt och vi strävar alla efter samma mål:
Att bli respekterade, älskade, sedda och hörda. 
Något att ha i åtanke nästa gång du begär att någon ska vara sig själv..
Personen ifråga kanske vill vara som Du ;-)

Rave-party & en pudel

När jag kom hem vid lunchtid fick jag anledning att le lite extra. Utanför ytterdörren stod ett gäng rullatorer prydligt parkerade, och jag gissar att min kära granne bjudit in till ett litet rave-party i hemmahangaren =)

Så vill jag också ha det på äldre da'r! Sörpla kaffe, lyssna på Jularbo och ta en lång promenad med den färggranna "kärran" under vårsol. Tänk vad mycket man måste att ha att prata om efter 80 späckade levnadsår! Lite nyfiken blir jag allt över vad man kan tänkas prata om? Extrapriser och rabattkuponger? Om att det var bättre förr? Om Melodikrysset, eller att Allsång på Skansen är skit utan Lasse Berghagen? Medan tankarna for blev jag abrupt avbruten av en arg pudel(!) som tycktes missnöjd med min närvaro på gården.
Att göra en pudel, känner jag till, men att bli utskälld av en, har jag aldrig tidigare varit med om! Han kanske ogillade min inskränkta tankegång om livet som pensionär, vad vet jag? =)

Vid närmare eftertanke så tror jag nog att min tid som pensionär innehåller något annorlunda ingredienser. Jag spelar på Vegas-automater, hänger på Legends, läser dagshoroskop och dricker en flaska av Per Morbergs röda ;-)
Rullatorn får gärna vara rosa!

Nu är det legitimt att ryta till!

En leopard som kan ryta till.

Jag har aldrig varit riktigt förtjust i någon outfit som ger intrycket av något djuriskt. Jag tycker snarare det ser rätt billigt ut! Men så började det med dom där stövletterna som mina ögon hastigt förälskade sig i. Tycket och modet hamnade lite på kant med varandra, vilket förvånade mig. Någon slags estet där inne i huvudkontoret gav order om att gå emot gamla vanor. Att låta modet klä på mig en solig morgon, bara för att känna hur det egentligen känns.
Det färgstarka och  iögonfallande står nu överst på min lista. Allt för att trotsa det grå-svart-vita modet som gemene man stoltserar i.
Jag har gått ett antal kilometer i skorna nu. Det funkar och vi trivs. Här om dagen inköptes ett par liknande men i blått. Dom både syns, känns och älskas.

Används flitigt på arbetstid

Sprang av en slump förbi en affär vars skyltfönster ropade till mig i tydlig ton:
Leopardplagg!! Only For You! Tveksamt kollade jag in den märkliga överdelen, med öppen rygg och ett djurtryck jag inte riktigt kan tycka är jag. Men huvudkontorets estetiskt laddade personal stod på sig.
Jag löd order, och tog motvilligt på mig dessa plagg.
Nu vill jag inte ta av mig dom ;-)
Kanske mest för att det är nu är legitimt att ryta till emellanåt ;-)

Jag på fritiden!

Jag, Peter Carlsson, Ulf Lundell & Tårtan!

Med den blå himlen som inspiration, tog jag den blå vägen mot Grycksbo och till Peter Carlsson & hans Blå Grodor. Fast de sist nämnda var på annat håll. Kanske för att göra ett hopp i det blå!
En lång och trivsam frukost avnjöts, och vårt härliga samtal har nu satts på pränt. Resultatet finns att läsa i veckans upplaga av Leksandsbladet.
Bland annat framgick att Peter Carlsson & Ulf Lundell har startat lite av en nej-klubb ;-) Utanför köksfönstret gick den ståtliga tuppen Tårtan. En ovanligt harmonisk förmiddag i Livet.

Peter Carlsson bjöd på frukost i form av "hemgjorda" ägg och Vikabröd.

Välkommen att läsa hela intervjun:
http://www.leksandsbladet.se/